• Sälja alla bebisgrejer eller inte?

    Det där med en stor sorg i hjärtat som jag inser att det kommer dröja innan jag får fler barn… Jag tror det är rimligt att tänka att jag kommer få en liten trea inom 4-5 år, men att jag skulle hitta en bra man att bygga familj med tidigare än så känns som mission impossible… Jag har hela vinden full med bebisgrejer som jag inte vill sälja, men jag börjar förstå orimligheten i att behålla varenda liten pinal så många år. Grejerna kommer tappa värde och värsta fall bli musätna… Det är bättre att jag säljer dom och använder pengarna till barnens rum istället. Isadora behöver en nya säng och så borde jag göra mig av med hennes garderober och skaffa en byrå istället så att hon får lite mer plats i sitt rum.

    Det mesta jag har sparat är saker som går att ersätta och jag kommer förmodligen ha råd att köpa nytt när det blir dags igen. Men det finns en grej som jag ABSOLUT INTE vill sälja och det är min fina barnvagn Joolz Geo… Jag älskar verkligen den vagnen, jag känner mig till och med stolt över att ha en så fin vagn. Åh vad jag önskar att jag kunde få köra den igen 🙁 Det här är så svårt… Men är det värt att spara en vagn så länge? Den är ju från 2015 som 4-5 år kommer den vara 7-8 år gammal. Den kommer definitivt ha sjunkit i värde. och kanske kommer den kännas gammal också och då kanske jag ändå hade velat ha en ny…?

    Usch, jag känner mig så deppig av dessa tankar. Jag vill liksom inte släppa taget men faktum är att det är ett helt annat liv som väntar mig dom närmsta åren än det jag själv hade planerat. Jag är inte så snabb i svängarna med att anpassa mig till förändringar, men det kanske är just detta jag borde göra, sälja allt?

    Hur ska jag tänka? Vad hade ni gjort? Sparat eller sålt med inställningen att skaffa nytt den dagen det blir dags för bebis igen?

    PS. Snälla skriv inte ”Om du ska ha barn igen…” Jag har bestämt mig för att jag själv är bossen över min framtid och vill jag ha fler barn så ska inte detta hindra mig. Det gör för ont att tänka ”om” hela tiden, det känns som att ge upp innan man ens har kämpat.

  • Inte sovit en blund

    Vilken jobbig natt detta har varit! Varken jag eller Lucas har fått en blund inatt. Jag har suttit upp och sovit med en hostande Lucas halva natten och resten av natten hade jag två hostande ungar. Det var inte mycket jag kunde göra för att lindra hostan mer än att sitta upp med barnen och ge dom honungsvatten. Jag har nämligen tappat Lucas hostmedicinflaska på det hårda golvet i hallen så hela flaskan gick i tusen bitar, men det hade inte gjort så mycket om jag bara hade haft saft hemma. Stark saft är nämligen lika effektivt som hostmedicin, men inte heller det hade jag 🙁 Stackars barnen, dom hostade så att dom grät, men tillslut somnade vi alla av ren och skär utmattning.

    Egentligen skulle Jair vabbat idag, men jag kunde inte ta mig upp i sängen imorse. Dessutom värkte halsen och örat så jag var tvungen att kurera mig själv för att överhuvudtaget bli människa idag. Det får bli en väldigt lugn dag idag och lite senare kommer Jair och löser av mig när jag ska till psykologen…

    Jepp, det behövdes en kaffe och lite fika för att väcka liv i denna döing idag…