Det tar tid att lägga två barn alltså (ett barn också för den delen 😛 ). Jag är själv på söndagar så det är lite extra kämpigt. Men jag tog till mig av alla era råd om rutiner och tänkte först att jag skulle gå all in, stenhårt, och anpassa vårt liv efter rutinerna. Men sen kände jag att jag vill ha lite flexibilitet och inte behöva anpassa våra utflykter efter Isadoras sovtider. Jag vill kunna vara med Lucas på dagarna och då får helt enkelt Isadora hänga med sovandes i vagnen 🙂 Jag bestämde mig ändå för att göra några förändringar som förhoppningsvis gör det lättare på kvällarna.

Jag har fram tills nu gått på känsla när det gäller Isadoras mat-och-sovrutiner. Jag tror att en mamma eller en pappaledig pappa lär känna sitt barn och vilka rutiner man behöver ha, jag tror att det är lite instinktivt. Men det är klart att ju större barnet blir ju tydligare gränssättning behöver man ha och där har jag kanske lite svårt att hänga med. Jag förstår nu att jag behöver bestämma över Isadora när hon ska sova så att hon lär sig att hon inte alls får komma upp och vara med mig på soffan om hon vaknar mitt i natten. Och precis som någon av er nämnde så kanske jag inte heller borde lyfta upp henne från spjälsängen flera gånger under nattningsförsöken.

Det enda jag känner att jag inte vill styra för mycket över är sovtiderna på dagen. Jag är lite allergisk mot att väcka små barn när dom sover. Jag tror nämligen att dom sover för att dom behöver göra det och jag känner att jag fick det bekräftat när jag lyssnade på ljudboken ”Växa – inte lyda” som är skriven av en barnläkare. På dagis lät vi Lucas sova hur länge han ville på dagis tills han nästan var 3 år. Och när han fyllde 3 år så slutade han självmant att sova på dagis. Jag vill helst inte väcka, men om Isadora t.ex. sover ute i vagnen, då kan jag rulla in henne så att hon vaknar av ljudet av oss som pratar. Hon brukar alltid vakna av miljöombytet om hon har sovit färdigt.

Igår sov Isadora mellan 11.30 – 13.45, däremellan åt hon och visade redan trötthet igen (!!) trots att hon just hade vaknat. Men hon var trött och busig på samma gång så jag bad Jair gå ut med vagnen kl 15 och då somnade hon igen och sov 15.30 – 17.00. Det blev ganska bra för det gjorde att hon var trött och somnade utan protest vid 20.00. En av er läsare berättade att hennes barn behövde 4 timmar mellan sista tuppluren och nattningen för att kunna sova, så med det i åtanke gick vi ner och badade efter gröten. Barnen badade, plaskade, skrattade. Jag smörjde in torris-Isadora och satte på pyjamas. Det kändes som en väldigt bra kvällsrutin, särskilt när jag är själv med båda barnen.

Isadora somnade som sagt 20.00 och då gick jag in till Lucas och la honom. Klockan 21 vaknade jag av att Isadora skrek från sitt rum och då började protesterna. Hon ville komma upp och busa och blev superbesviken varje gång jag visade att det inte blir något med det. Det tog en timme innan hon tillslut somnade :-/ Jag hoppas innerligt att det blir bättre för varje natt som går…

Just nu tänker jag att jag ska göra så här. Jag kommer fortsätta låta Isadora sova hur länge hon vill på förmiddagen. På eftermiddagen kommer jag mer aktivt försöka lägga henne och inte ge upp så lätt. Förmodligen blir det barnvagnspromenader för jag orkar inte hålla på med henne i spjälsängen på dagen också 😛 Jag kommer försöka styra så att hon somnar runt 15 och helst inte sova längre än till 16, men absolut inte längre än till 17. På kvällen kommer jag vara mer bestämd och inte lyfta upp och vagga. Jag kommer bara lyfta upp för amma om hon somnade ifrån kvällsamningen (det gjorde hon igår).

Håll tummarna för mig att vi slipper så sena kvällar och att Isadora fattar galoppen snart 🙂