-
Funderingar kring TV-bänk…
Nu har vi funderat och funderat på hur vi ska göra med vår TV-bänk och just nu lutar det mot att det blir den gamla och så håller vi utkik efter en ny som vi tycker bättre om. Jag gillar verkligen idéerna som ni läsare har haft om att hänga upp TV-bänken på väggen och göra en enda lång tv-bänk av den väggen. Det skulle bli sååå snyggt! Men jag är orolig för att väggen inte ska klara den vikten. Min mamma har renoverat rätt mycket i sina dagar och hon var här och knackade och kände på väggen och kollade på skåpen och hon trodde inte att väggen skulle klara all vikt… Så här hade jag helst velat göra TV-bänken:
Lång och ”svävande”
Och så hade jag velat ha marmorskiva på 🙂
Men nu lutar det mot att sälja alltihopa. Golvet är inte riktigt rakt här hemma så jag är rädd att tv-bänken alltid kommer se lite sned ut om den står på ben. Och om vi ska ha den på ben så måste vi ändå köpa nya ben för att få upp den en bit så att robotdammsugaren får nånstans att bo. Och om vi ska ha en så lång tv-bänk så att den täcker hela väggen så måste vi komma upp över två kontakter – känns svårt att åstadkomma det 🙁 Någon som har tips på hur man kan montera tunga saker på väggen?
-
Äger alla en näsfrida?
Vi äger ingen näsfrida, men det känns som alla har en näsfrida eller? Jag ser ofta att folk listar näsfrida som en av dom bästa prylarna under småbarnstiden, men vi har faktiskt aldrig provat och aldrig riktigt haft behov av en heller. Jag tycker att det känns äckligt att suga ut snor ur näsan, mår lite illa bara jag tänker på det… 😛 Men det kanske inte är så farligt som jag inbillar mig… Och så sa dom på Drottning Silvias barnsjukhus, en gång när jag var uppe med Lucas, att näsfrida egentligen inte är bra eftersom den retar slemhinnorna så att det bildas mera snor… Dom rekommenderade koksalt – enbart – inte ens nässpray som Lillenos var bra eftersom den också retar. Men koksalt tycker jag är helt verkningslöst, det hjälper ju inte ens på mig… haha!
Lucas har varit snorig många gånger, även som bebis, men vi har alltid klarat oss utan så jag hade inte tänkt köp nån näsfrida till Isadora heller, men det finns en stor skillnad mellan barnen och det är att Isadora tar napp och behöver nappen för att somna. Så inatt önskade jag faktiskt att vi hade en näsfrida. Så Jair och Lucas gick iväg till apoteketet idag för att köpa både näsfrida och koksalt, nu hoppas vi att Isadora får sova lite bättre inatt 🙂
Stackars Isadora, både näsan och ögonen rinner, men lite jordgubbspuré slank ner i alla fall, tack vare den kunde jag faktiskt till och med lura henne att snyta näsan utan förtvivlat gråt 🙂
-
Då var det slut på nattsömnen
Isadora har börjat sova hemskt dåligt… Hon är inte alls sig lik och det märkliga är att hon är inte ens i något utvecklingssprång just nu, hon har just avklarat sitt 5:e utvecklingssprång och då ballade hennes sömn ur totalt-. Jag har haft det bra lyxigt med ett barn som sovit sig igenom sina första sex månader, men nu verkar det vara slut på det… Hon sover fortfarande väldigt bra på dagtid och då kvittar det var jag lägger henne. Det går lika bra i hennes vagga som i vagnen ute, men hon sover lite längre i vagnen ute eftersom vi ständigt håller på och grejar i alla rum just nu.
På dagen har hon oftast två långa sovpass. En normal dagisdag brukar vara så att jag kör Lucas till dagis kl 9 och då somnar hon i babyskyddet eller så håller hon sig vaken till klockan 10 och då sover hon tills jag ska åka och hämta honom på dagis kl 14. Ibland vaknar hon en gång klockan 12 och ammar och sen somnar hon om igen när jag hämtar på dagis och då sover hon sitt andra sovpass som är till cirka klockan 16-17. Efter det är hon vaken nästan hela kvällen, men ibland går ögonen i kors vid klockan 19 men då sover hon max 30 minuter och sen är det full rulle igen. Så här har det alltid varit, men skillnaden nu är att hon inte somnar för natten vid klockan 22 som hon alltid har gjort. Nu gnäller hon till klockan 1 och då är inget bra. Ärligt talat så har jag ingen som helst aning vad hon vill. Det känns inte som hon vill sova, men hon vill inte vara vaken heller. Hon vill inte vara själv, men inte vara i famnen heller, absolut inte ligga ner och inte sitta i vagnen. Bara gnäll, gnäll, gnäll. Tillslut har hon somnat på mage på mig medans jag sitter i sängen, men jag undrar om hon inte somnar av ren utmattning för jag tycker inte det känns som att jag har kommit på vad hon vill. Så jobbigt! Jag önskar jag visste vad problemet var.
Under natten så vaknar hon också oftare än vanligt, men då får hon ligga jämte mig i sängen och då blir det bättre. Jag har aldrig samsovit med henne förut eftersom hon har sovit bättre själv. Hoppas att det här inte blir en vana för jag har ju planerat att flytta henne till eget rum nu i helgen… 😛
Just nu är kvällarna ganska jobbiga, men jag hoppas att det blir bättre snart. Hon blev förkyld igårkväll så förhoppningsvis så var det förkylningen som började spöka några nätter innan den bröt ut.. Hoppas kan man ju alltid göra 🙂 Det har bara varit så här denna veckan så förhoppningsvis ger det med sig – hoppas!!
