Jag fick en läsarfråga, som handlade om hur vi har planerat föräldraledigheten, som jag tänkte svara på i ett inlägg och så behöver jag hjälp med att få svar på en fråga från er också 🙂 Hoppas ni kan hjälpa mig!

Här kommer läsarfrågan:

Jag vet att du säkert skrivit om detta tidigare men jag tycker det är så komplicerat. Är du hemma 1,5 år och sedan börjar Isadora förskolan eller kommer Jair vara hemma något? Hur många dagar tar du ut i veckan?

Svar: Min ursprungliga plan var att jag skulle vara hemma med Isadora i 1,5 år och så skulle jag börja jobba 1:a oktober. Jag tar ut 4 dagar i veckan så föräldradagarna kommer antagligen att räcka, men det har kommit upp ett annat litet hinder som jag inte riktigt får bukt med. Jag är orolig att Isadora inte kommer få en förskoleplats om hon börjar mitt i terminen så i så fall måste hon börja i augusti eller i januari. Min föräldrapenning kommer inte räcka till januari och jag kan förmodligen inte jobba deltid på mitt jobb. Alternativet är att Jair är föräldraledig men Jair vill helst spara sina dagar till en resa till Brasilien om han inte har semesterdagar att ta ut. Någon som vet lite om reglerna kring förskoleplats och sånt? Om jag skulle söka från 1:a september, skulle det räknas som mitten på terminen då eller har Isadora lika stor chans att få förskoleplats då som om hon börjar 20:e augusti? Och hur lång tid kan jag dra ut på inskolningen och vara föräldraledig samtidigt? Skulle jag kunna skola in Isadora under hela september-månad och därmed vara ledig till den 1:a oktober? Lucas tog rätt lång tid att skola in, det var nog mer än 3 veckor för han var sjuk mycket så det drog ut på tiden. Vad tror ni om en månadsinskolning?

  
Hoppas den här föräldraledigheten går riktigt långsamt nu!

Usch, jag är sååååå besviken! 🙁 Ja, jag känner mig faktiskt helt nere och på kuppen lyckades jag göra mig ovän med Jair och det hela slutade med att jag satt inne på Coop, ammade och grät medan jag ringde och sa förlåt för att jag var otrevlig mot honom när det inte ens var hans fel att jag var besviken.

Jag är besviken för att jag tror inte det blir nån träning på SATS. Jag fick en väldigt dålig magkänsla av besöket där idag. Personalen i receptionen var jättetrevlig och svarade på frågor och var till och med beredd att ge mig en gratis provvecka för att jag skulle få chansen att testa Minisats och se att det funkade med barnen. När jag var på väg till rummet där Minisats låg för att skola in barnen så kom barnpassaren och satte upp en lapp på dörren att det var fullt, så jag fick inte komma in. Jag förstår att det kan bli fullt och det är bra att dom sätter en gräns och inte låter det bli för många barn för barnens skull, men när jag började ställa frågor så fick jag en otäck klump av oro i magen… Jag frågade om det ofta är fullt och på det svarade barnpassaren att man kan aldrig veta om det är fullt. Jag kände mig inte nöjd med svaret och frågade igen om det brukar bli fullt, men hennes svar var bara att det vet man aldrig och att hon inte kunde ta emot fler för att hon var ensam med 10 barn. Så då frågade jag om hon alltid är ensam och då sa hon att hon inte vet för hon jobbar bara på helgen, men då flikade en annan mamma in och sa att dom alltid bara är en barnpassare. Den mamman såg rätt missnöjd ut när hon sa det så jag fick inte alls en bra känsla av Minisats.

Jag gick tillbaka till receptionen och förklarade hur jag kände och vi kom överens om att verksamhetschefen skulle ringa mig för att se om vi kunde komma på nån bra deal för hur jag skulle kunna testa SATS utan att binda upp mig på 12 månader till en början. Men i bilen på väg hem så växte klumpen i magen. Först tänkte jag på Lucas som blev besviken när vi inte fick komma in och leka och sen började jag tänka på att dom bara är en enda barnpassare med 10 barn, hur sjutton ska dom kunna sköta säkerheten med en så liten som Isadora då? Tänk om nåt barn gör henne illa medan barnpassaren hjälper ett annat barn? Fy hemska tanke! Ännu värre känns det när Isadora blir så stor att hon ligger på golvet och ålar, nu sover hon ju bara. Nä, jag kommer aldrig våga lämna in henne där. Det måste finnas två barnpassare om man ska kunna ta på sig säkerheten för så många barn och särskilt när det finns bebisar också!

Jag hade byggt upp så höga förväntningar på detta och detta är faktiskt en av anledningarna till att vi köpte bil! Vi bor precis vid Nordic Wellness, men jag hade kunnat valfärda för en sådan barnpassningstjänst som Minisats utgör sig för att vara – synd att dom inte verkar leva upp till förväntningarna! Nu känner jag att Nordic Wellness är bra mycket mer ansvarsfulla som bara erbjuder en barnpassning från 1 år. Vi får se vad SATS verksamhetschef har att säga när hon ringer mig, undra om det är så här illa på alla SATS?